Personporträtt:

Oge Eneh – med viljan att vara en förebild!

 av Helleke Heikkinen

Om man är uppvuxen i ett land där man uppfostras till en kvinnoroll som innebär att kvinnan skall sköta hemmet och uppfostra barnen kan det vara svårt att förstå sig på vår skandinaviska syn på jämställdheten. Oge Eneh har trots motgångar blivit en aktiv medborgare som gärna vill vara förebild för andra invandrarkvinnor.

Oge Eneh har bott i Finland sedan 1985 och har två så gott som vuxna barn som fötts här. Jag träffar Oge Eneh på kulturcentret Caisa där hon jobbar med utbildningsprojekt och kvinnliga nätverk. Nigerianskfödda Oge har ett varmt leende och är glad över att få medverka i Astra Nova. Oge jobbar som utbildare och koordinator på kulturcentret Caisa i Helsingfors.

Vem är då Oge Eneh?

- Jag tycker att det är svårt att tala om sig själv. Visst förundrar jag mig ibland över hur jag hamnade här, säger hon. När jag tänker tillbaka på tiden då jag växte upp i en liten by i Nigeria och inte hade en aning om att jag skulle leva mitt vuxna liv i Finland så känns det nog lustigt. Men det är väl så livet är, konstaterar hon, man vet aldrig var man hamnar.

- Jag har studerat beteendevetenskap och pedagogik vid Helsingfors Universitet och är alltså lärare till min utbildning. Och jag måste säga att studierna vid universitetet var en fantastisk upplevelse. Jag har fött och uppfostrat mina två barn här i Finland och jag tror att de egentligen känner sig varken finska eller nigerianska utan snarare som globala medborgare.

Varför behöver vi förebilder?

- Jag tycker definitivt att vi borde ta bättre vara på de framgångshistorier som finns bland nyfinländare. Det är ju en hel del mänskor som kommer hit från t.ex. utvecklingsländer för att studera eftersom utbildningen inte kostar. Men när dessa människor blir färdiga har de väldigt svårt att hitta jobb. De har en dyr utbildning som bekostats med skattemedel och ändå får de inte arbete. Vi använder os helt enkelt inte av deras unika kulturella kunskap som kombinerar den finländska utbildningen och deras egna kulturella bakgrund. Dessa personer kunde ju föra in nya perspektiv, mera kunskap och kreativitet till sina arbetsplatser och ändå låter vi deras kunskap förbli outnyttjad. Efter ett tag så börjar väl till och med den mest enträgna misstro systemet. För om du är redo att arbeta och inte får jobb så blir du ju besviken. Därför borde vi både lyfta fram de goda exemplen, så folk inte mister sin tilltro till framtiden, och dessutom borde universiteten och de andra utbildningsinstanserna satsa mer på att ha kontakter med arbetslivet och företag så att dessa kunskaper kunde utnyttjas. Jag tycker att det är speciellt viktigt att alla barn med olika kulturella bakgrunder har förebilder att se upp till, för det är det som behövs så att de skall förstå att utbildning lönar sig.

En liten institution som gör ett viktigt arbete

Jag kom hit till Helsingfors stads kulturcenter Caisa år 2003 och då fanns det ännu egentligen ingen avdelning för utbildningsfrågor här, så jag måste börja bygga upp allt från början, berättar Oge. Hon bjöd in både lärare och olika experter för att ta reda på vad för sorts utbildningar och kurser som behövs i Helsingfors.
- Men Caisa är ju bara en liten institution med begränsade möjligheter, konstaterar Oge. Trots det strävar jag efter att arbeta med olika pedagogiska instrument och konstnärer och artister med olika ursprung för att ordna dessa utbildningar. Vi ordnar kurser och utbildningar för allt från dagis till högstadiet så vi har barn och unga i åldern 3-16 som med hjälp av bl.a. konst, dans och teater får lära känna olika kulturer. Responsen vi har fått har varit genomgående positiv.

Oge berättar mig att enligt statistiken har ungefär 20 procent av Helsingfors barn och unga en multikulturell bakgrund och med detta i åtanke måste vi verkligen vidga våra vyer och öppna det offentliga rummet också för dessa barn och unga.

Ett internationellt vardagsrum för kvinnor

 - Johanna Maula som är chef för Caisa började arbeta här lite före mig år 2002. Hon hade då jobbat inom bl.a. FN och i många afrikanska länder och hade ett stort internationellt kvinnonätverk som hon gärna ville utveckla. När jag började jobba här fortsatte vi tillsammans att utöka detta nätverk. Tanken med nätverket vi har skapat här på Caisa är att föra samman invandrarkvinnor och finska kvinnor eftersom vi tror att de finska kvinnorna är de bästa mentorerna när det handlar om att förstå sig på det finländska samhället. De kan hjälpa till att förklara hur samhället fungerar. Vi ordnar en hel del ganska informellt program som hjälper kvinnorna lära känna varandra. Vi har kallat det för ett internationellt vardagsrum för kvinnor. Vi har allt från föreläsningar till matlagning på agendan. Nätverket är öppet och den som är intresserad får gärna komma med och delta antingen aktivt eller passivt!

Men Oge Enehs väg till att förstå sig på jämställdheten har inte hellre löpt utan krokar.
 - Jag är uppvuxen i en kultur där flickorna uppfostras till en kvinnoroll som framhäver kvinnans roll som fru och moder. Kvinnans roll är att sköta hemmet, barnet och mannen. Därför blev jag väldigt överraskad när jag kom till Finland och märkte att kvinnor här är jämlika männen och är med och påverkar samhället och arbetar, så det tog en stund för mig att vänja mig vid tanken. Men när vi talar om invandrarkvinnorna här i Finland så är situationen verkligen inte jämställd. Många av de kvinnor som flyttat hit från andra kulturer lever i sina hem fortfarande kvar i sitt hemlands kultur och om de inte blir integrerade kommer de inte heller att uppleva mera jämställdhet. De behöver exempelvis få ett jobb som kan integrera dem i den finländska verkligheten.

En samhällsaktiv förebild

 - Eftersom Finland bekostat mig min utbildning så ville jag på något sätt vara med och förbättra det här samhället. Så när jag blev uppmuntrad att ställa upp i kommunalvalet 2008 så antog jag utmaningen eftersom jag vill vara med och påverka samhället här, både som representant för en etnisk minoritet men också som mamma och kvinna. Senare ställde jag upp i Europaparlamentsvalet för jag tycker att något bör göras åt integrationssystemen i Europa. De europeiska länderna har inget enhetligt system för hur vi bemöter invandrare och flyktingar. EU borde ha ett enhetligt system. I dagens läge har vi människor som drunknar när de i ett sista desperat försök försöker koma till ett europeiskt land som flyktingar. Det här leder ju också till trafficking – när man inte kan komma in i Europa på laglig väg är det många som försöker komma in illegalt och detta leder ju till människohandel.   Den västerländska välfärden bygger på kolonialtiden och utnyttjandet av andra länder så det skulle vara dags att dela med sig lite grann.

Finland bör vara redo att se framtiden

- I dagens läge ökar Finlands befolkning inte längre naturligt utan om vi vill ha arbetskraft i framtiden så kommer vi att behöva människor som flyttar hit från andra länder. Vi hyr in sjuksköterskor från Filippinerna och förväntar oss att de skall arbeta för en lägre lön. Det är verkligen inte någon lösning! Och vi behöver människor med kunskap om olika kulturer som arbetar med dessa frågor. Men tyvärr  kan man ju inte tvinga någon att ändra sin attityd utan förändringen måste komma inifrån. Förändringar sker rätt långsamt åtminstone på institutionsnivå. Det kan ta ett tag att förändra attityderna i det här byråkratiska landet, konstaterar Oge.

 - Men här på Caisa gör vi vårt bästa. Jag har bland annat jobbat mycket med poliser från olika delar av Finland. Vi arrangerar kurser där de får bekanta sig med olika kulturer och religioner och lära sig förstå hur det känns att vara utanför samhället. Om du som invandrare kommer till Finland är det inte din dumhet som gör att du inte förstår, utan det är helt enkelt så att du inte förstår dig på samhällssystemet. Dessa utbildningar har fått väldigt god respons av poliserna själva.

 

Om du är intressrad av att veta mera om det kvinnliga nätverket på Caisa kan du besöka www.caisa.fi/ och läsa mer. Nästa träff arrangeras på centret den 12 oktober.