Feminist!? -Javisst, javisst!

av Hannah Kekäle

Astra Nova har bett mig skriva om feminismen sedd ur de ungas synvinkel. Här har ni nu sanningen om hur vi unga ser på feminismen och reagerar på feminister!

För de flesta unga är en feminist en upprorisk äldre kvinna som på grund av besvikelser i förhållande till det motsatta könet bestämt sig för att ta av sig bh:n för gott och aldrig mera röra en rakapparat. Hon hatar allt som har med män att göra, och hon skulle på inga villkor umgås med en man. Av detta kan man dra slutsatsen att alla feminister är lesbiska.

Feminismen blev stor i Finland i mitten av 70-talet, sa min mamma under ett av våra "mor-dotter-samtal" för ett tag sedan. De flesta unga flickor blev feminister då. Enligt min mamma för att det var mode (men så är hon också från landet, så man skall inte förvänta sig alltför mycket), men även för att kvinnorna då varit förtryckta i samhället ett bra tag.

Skrattande berättade hon också om första gången hon själv deltagit i en feministmarsch. Den ordnades av hennes kompisgäng (och tyvärr var det bara dom som kom) och gick ut på att de skulle gå genom byns centrum med skyltar där det stod "feminist, javisst".

Någon vidare succé blev det inte, och i två veckor efteråt var de totalt utfrysta av hela byn.

I dag är feminismen visserligen mera accepterad än tidigare, men fortfarande rynkar de flesta unga pojkar och också flickor på näsan när någon säger att hon är feminist. Man märker bara av att se hur det är i skolorna att det inte kommer att bli ett jämställt samhälle ännu på många år. Fortfarande väljer flickorna handarbete och pojkarna träslöjd. Flickor anses vara för svaga för pojkarnas gymnastik, så flickor och pojkar har gymnastik var för sig. Pojkarna har sämre betyg än flickorna, men det är acceptabelt att det är så eftersom de är pojkar. Och det är klart att pojkarna inte behöver ta lika stort ansvar för skolarbetet som flickorna. På tal om skolan, så diskuteras feminism aldrig där. Den är tabubelagd. Fast de flesta lärarna är kvinnor (varför det är så kan man ju fråga sig) har jag inte en enda gång under de nio år jag gått i skolan hört en lärare ens nämna feminismen.

Det finns i princip två olika grupper bland unga när det gäller uppfattningen om feminism. Den ena "gruppen" är de negativt inställda. Den består väl i huvudsak av pojkar, men också många flickor som inte har så starkt självförtroende. För dem representerar feminismen fortfarande 70-talets kvinnor som brände sina bh:ar i ren protest. De anser att kvinnorna ska "lyda" under männen.

Den andra gruppen är de toleranta. De flesta ser inte sig själva som feminister, men anser ändå att det finns en poäng i vad feministerna säger. Jag tror personligen att de flesta av dem skulle inse att de är feminister om de visste lite mera om vad det går ut på. Hit hör också de som "int bryr sej" (som är den största gruppen av alla).

Jag kan själv också ärligt säga att jag inte vet mycket om vad feminismen står för. För, som jag redan skrev, är det ingenting som lärs ut i skolorna. Och absolut ingenting som man får hemifrån (om inte ens mamma råkar vara feminist). Feminismen borde bli mera omtalad. Och någon borde upplysa oss unga om vad den går ut på. Det är ju faktiskt vi som är framtiden. Och någon jämställdhet lär det inte bli om det inte finns någon som kämpar för den!